Jag tycker att det är viktigt att vi ser varandra och även ser varandras behov i olika sammanhang. I torsdags kväll när mina lektioner äntligen var klara så var jag trött och skulle gå och ta av mina stövlar innan jag skulle åka hem, då ser jag en av mina elever va ute och gå med sin häst. Hästen har kolik, jag frågar har du ringt veterinär å det hade hon men han kom från Rimbo ,för Enköpings distriktarna var upptagna. Lång väntan lite mer än en timme. Jag tänkte att Carina ska ju inte vara själv med en häst som är så dålig och så stor som han är ca 180 hög om det händer något så jag bestämde mig för att stanna tills veterinären kom. Vid ca 24 va veterinären där, han var bra och pratade med oss så det kändes tryggt. Han sa att vi fick lov att ge det en tid. Han ville inte att vi skulle ställa han i boxen för att det är lätt att rulla fast så vi gick ut i svarta natten och gick på utebanan. Vi drack kaffe å käka ett kex vid ca 0215 hahaha det va ändå väldigt trevligt att vara med Carina även fast det va synd om hästen. Det jag vill säga med detta det är att det är skönt att ha med sig någon som man kan prata med och rådfråga. Även så man kan lämna hästen några minuter å gå på toa. Vi måste hjälpa varandra så vi slipper vara ensamma i sånna här situationer. Även fast jag var jättetrött så går det över efter ett tag. Hjälp varandra mer. Tack å hej